SPUTCHI

Tips, Nyheter och Guider

E-nummer och tillsatser – vad de betyder och vilka som är omdiskuterade

Kvinna som läser innehållsförteckning

E 300, E 330, E 471, E 250. För många är E-nummer på en ingrediensförteckning en varningssignal. Men vad betyder de egentligen? I den här guiden förklarar vi vad tillsatser är, hur de godkänns, hur du läser E-numren – och vilka tillsatser som faktiskt är omdiskuterade.

Det finns i dag drygt 300 godkända livsmedelstillsatser i EU. Några är konstgjorda, men många är ämnen som också finns naturligt i mat: C-vitamin, citronsyra, pektin från frukt. Att något har ett E-nummer säger alltså inte i sig om det är farligt eller ofarligt. Det säger att det är godkänt.

Samtidigt finns det tillsatser som forskare och myndigheter diskuterar, och några som har förbjudits eller begränsats på senare år. Den här guiden försöker skilja på vad som är välgrundad oro och vad som är missförstånd.

Vad är en tillsats – och vad betyder E:et?

En livsmedelstillsats är ett ämne som tillsätts med avsikt för att fylla en teknisk funktion i maten. Det kan vara att göra den hållbar längre, ge den färg, få den att hålla ihop eller söta den utan socker. Ingredienser som salt, socker och kryddor räknas inte som tillsatser.

E:et står för Europa. När en tillsats har godkänts i EU får den ett E-nummer, till exempel E 300 för askorbinsyra (C-vitamin). E:et visar att tillsatsen är godkänd, och numret är ett identitetsnummer för just det ämnet.

Så ska tillsatser märkas

På färdigförpackade livsmedel ska alla tillsatser stå i ingrediensförteckningen. De ska alltid anges med ett funktionsnamn som förklarar varför tillsatsen finns där, följt av antingen E-numret eller tillsatsens namn. Det kan alltså stå antingen ”konserveringsmedel (E 202)” eller ”konserveringsmedel (kaliumsorbat)” – det är samma sak.

Ett undantag är modifierad stärkelse, där varken E-nummer eller namn krävs.

Tips: Ett produktnamn utan E-nummer betyder inte att produkten saknar tillsatser. Många tillverkare skriver ut namnet i stället för numret, eftersom det upplevs som mer ”naturligt”.

Så läser du E-numren

E-numren är ungefärligt grupperade efter funktion. Det gör att du ofta kan gissa vad en tillsats gör bara genom att titta på numret.

Nummerserie Ungefärlig funktion Exempel
E 100–199 Färgämnen E 100 kurkumin, E 160a karotener
E 200–299 Konserveringsmedel E 200 sorbinsyra, E 250 natriumnitrit
E 300–399 Antioxidationsmedel och surhetsreglerande medel E 300 askorbinsyra (C-vitamin), E 330 citronsyra
E 400–499 Förtjocknings-, stabiliserings- och emulgeringsmedel E 440 pektin, E 471 mono- och diglycerider av fettsyror
E 500–599 Surhetsreglerande och klumpförebyggande medel E 500 natriumkarbonater (bakpulver)
E 600–699 Smakförstärkare E 621 natriumglutamat
E 900–999 Bland annat sötningsmedel och ytbehandlingsmedel E 951 aspartam, E 960 steviolglykosider
E 1000 och uppåt Övriga, bland annat modifierad stärkelse E 1422 acetylerat distärkelseadipat

Indelningen är inte helt strikt – vissa tillsatser har flera funktioner.

De vanligaste funktionsnamnen

  • Konserveringsmedel – håller borta bakterier och mögel.
  • Antioxidationsmedel – förhindrar att fett härsknar och att frukt mörknar.
  • Emulgeringsmedel – gör att fett och vatten blandas, till exempel i margarin och glass.
  • Förtjockningsmedel – ger tjockare konsistens.
  • Stabiliseringsmedel – håller konsistensen jämn.
  • Surhetsreglerande medel – justerar sur- eller basiskheten.
  • Sötningsmedel – sötar med få eller inga kalorier.
  • Smakförstärkare – förstärker befintlig smak.
  • Färgämne – ger eller återställer färg.

Så godkänns en tillsats

Innan en tillsats får användas i EU måste den utvärderas av den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa och godkännas av EU. Tillsatsen måste också fylla ett behov – den ska vara till nytta för konsumenten eller nödvändig för livsmedlets hantering.

ADI – acceptabelt dagligt intag

Efsa bestämmer hur mycket av ett ämne en människa kan få i sig varje dag under hela livet utan risk för hälsan. Det kallas ADI och anges i milligram per kilo kroppsvikt. ADI sätts med stor säkerhetsmarginal, ofta hundra gånger lägre än den nivå där man inte har sett några effekter i djurstudier.

Godkännandet gäller specifika livsmedel

En tillsats godkänns aldrig generellt. Den godkänns för vissa livsmedel och i vissa mängder. Ett färgämne kan till exempel vara tillåtet i godis men inte i kött.

Omvärdering

Alla tillsatser som godkändes före 2009 omvärderas nu av Efsa utifrån ny forskning. Beroende på resultatet kan EU ändra villkoren för användningen eller ta bort tillsatsen från listan. Det är just så några av de förändringar som beskrivs nedan har gått till.

De omdiskuterade tillsatserna

Här är några av de tillsatser som har fått mest uppmärksamhet de senaste åren – och vad myndigheter och forskare faktiskt säger.

Titandioxid (E 171) – förbjuden

Ett vitt färgämne som tidigare användes i godis, tuggummi och bakverk. Efsa kunde 2021 inte längre utesluta att ämnet kan skada arvsmassan, och EU förbjöd det i livsmedel från 2022. Förbudet har stått sig i EU-domstolen. Det är ett av de tydligaste exemplen på att omvärderingen fungerar.

Nitrit (E 249–E 250) och nitrat (E 251–E 252) – begränsade

Används i charkuterier som korv, skinka och bacon. Nitrit skyddar mot den farliga bakterien som orsakar botulism och ger den röda färgen. Men nitrit kan bilda nitrosaminer, som kan vara cancerframkallande. Efsa bedömde 2023 att exponeringen för nitrosaminer är en hälsofråga för alla åldersgrupper. Sedan oktober 2025 gäller därför lägre maxhalter i hela EU. Delar av Europaparlamentet har drivit på för ett totalförbud, medan andra myndigheter, som brittiska FSA, bedömer att dagens nivåer skyddar konsumenterna.

Aspartam (E 951) – omdiskuterat men godkänt

Ett av de vanligaste sötningsmedlen, bland annat i läskedrycker. 2023 klassade WHO:s cancerforskningsorgan IARC aspartam som ”möjligen cancerframkallande” (grupp 2B) baserat på begränsade bevis. Samtidigt bekräftade WHO:s och FAO:s expertkommitté JECFA att intag upp till ADI – 40 mg per kilo kroppsvikt och dag – är säkert. Det är samma nivå som Efsa använder. För en vuxen på 70 kilo motsvarar det många burkar läsk om dagen. I september 2026 bedömde Efsa även att sötningsmedlet aspartam-acesulfamsalt (E 962) är säkert, en slutsats som flera ideella organisationer har ifrågasatt.

Bra att veta: IARC:s grupp 2B handlar om om något kan orsaka cancer, inte hur mycket som krävs. I samma grupp finns till exempel aloe vera-extrakt och syltade grönsaker.

Azofärger – varningstext

Sex syntetiska färgämnen (bland annat E 102 tartrazin, E 110 para-orange och E 129 allurarött) måste sedan 2010 märkas med en varning om att de kan ha negativ inverkan på aktivitet och uppmärksamhet hos barn. Bakgrunden är en brittisk studie. Många tillverkare har därför ersatt dem med färger från växtriket.

Emulgeringsmedel – ny forskning

Emulgeringsmedel som E 471 och karragenan (E 407) finns i många ultraprocessade livsmedel. Stora franska befolkningsstudier, NutriNet-Santé, har sett samband mellan högt intag av vissa emulgeringsmedel och tillsatsblandningar och ökad risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdom. Studierna visar samband men inte orsak, och forskarna efterlyser mer kunskap. Inga förbud har införts.

Natriumglutamat (E 621) – mest myt

Smakförstärkaren har länge haft dåligt rykte, bland annat för det så kallade ”kinarestaurangsyndromet”. Forskningen har inte kunnat bekräfta några allvarliga effekter vid normalt intag, men vissa personer kan vara känsliga för stora mängder.

Sammanfattning

Tillsats Status Hur stor är oron?
E 171 titandioxid Förbjuden sedan 2022 Togs bort på grund av osäkerhet
E 249–252 nitrit/nitrat Lägre maxhalter sedan 2025 Välgrundad, men nödvändig för säkerheten
E 951 aspartam Godkänd Omdiskuterad; säker under ADI enligt Efsa och JECFA
Azofärger Godkända med varningstext Måttlig, främst för barn
Emulgeringsmedel Godkända Nya forskningsfrågor, inga slutsatser än
E 621 natriumglutamat Godkänd Låg

Myter och missförstånd

”E-nummer är kemikalier och därmed farliga.” Allt är kemi – även vatten och socker. Många E-nummer är ämnen som finns i naturen: E 300 är C-vitamin, E 330 citronsyra, E 440 pektin från äpplen och citrus, E 160a karotener som också finns i morötter.

”Naturligt är alltid bättre.” Naturliga ämnen kan också vara skadliga i stora mängder, och konstgjorda ämnen kan vara helt ofarliga. Det är dosen och ämnet som avgör, inte ursprunget.

”Utan tillsatser betyder hälsosamt.” En produkt kan sakna tillsatser men ändå innehålla mycket socker, salt eller fett. Och tillsatser som konserveringsmedel kan faktiskt minska risken för matförgiftning.

”Tillsatser saknas om det inte står E-nummer.” Tillverkaren får skriva namnet i stället för numret. ”Askorbinsyra” och ”E 300” är samma sak.

”Ekologisk mat har inga tillsatser.” I ekologisk produktion är betydligt färre tillsatser tillåtna – men inte noll. KRAV och EU:s ekoregler tillåter ett begränsat antal.

Tips i butiken

  1. Läs funktionsnamnet. Det säger varför tillsatsen finns där.
  2. Titta på helheten. En lång ingredienslista med många tillsatser är ofta ett tecken på en högt processad produkt. Det är produktens totala näringsinnehåll som är viktigast.
  3. Har du allergi eller överkänslighet? Vissa tillsatser kan ge reaktioner hos känsliga personer, till exempel sulfiter (E 220–E 228) och bensoesyra. Sulfiter ska alltid märkas tydligt om de överstiger en viss mängd.
  4. Äter du mycket charkuterier? Det är främst där nitritfrågan är relevant. Livsmedelsverket råder redan av andra skäl att begränsa intaget av charkuterier.
  5. Använd E-nummernyckeln. Livsmedelsverket har en lista över alla godkända tillsatser med namn och funktion.

Den som vill läsa mer kan gå till Livsmedelsverket, som har en sökbar E-nummernyckel, eller till Efsa, som publicerar alla sina bedömningar.