Att arbeta som personlig assistent

Assistentyrket är ett jobb som tyvärr bär ett ganska dåligt rykte. Några av orsakerna är att det är relativt dåligt betalt för ett jobb som ofta tar på både fysiskt och psykiskt, samt att det inte anses särskilt fint trots att det kräver mycket ansvar. Det finns många fördomar som med rätt kunskap dock är ganska lätta att slå hål på. Med rätt person på rätt plats är det ett hedervärt och framför allt viktigt arbete som måste utföras av någon, för att andra ska ha en chans att klara av vardagen på ett värdigt sätt.

Nära med sin brukare

Att arbeta som personlig assistent innebär att man är den förlängda armen i någons vardag. Det den personen inte klarar av att göra på egen hand hjälps man åt med på ett lämpligt sätt och det kan handla om alltifrån att ta en dusch till att genomföra ett träningspass. Man deltar i det mesta som sker i personens liv och man arbetar väldigt nära varandra. Det är viktigt med personkemi och respekt. Kommunikation åt båda hållen är också en nyckel för att jobbet ska fungera.

Jobb dygnet runt

Vill man arbeta som personlig assistent får man räkna med att jobba under alla dygnets timmar. Givetvis inte alltid, utan har kunden beviljad assistans dygnet runt så delas det såklart upp på flera pass. Hur passen är uppdelade beror på vilket behov och hur många timmar kunden är beviljad och på vissa ställen förekommer dygnsarbete medans man på andra ställen jobbar korta och många pass.

Fördomar har gett yrket dålig status

Det finns flera olika saker som bidragit till att assistansyrket har en låg status. Det är inte särskilt många som drömmer om att arbeta som personlig assistent, utan tar det som ett tillfälligt jobb eller ett extrajobb. Det finns dock eldsjälar som verkligen brinner för yrket och det är även dessa som bidrar till att bättra på det dåliga ryktet. Det många inte vet är att det ofta är väldigt givande även för en själv, då man får en annan syn på livet, på värdighet och man lär sig otroligt mycket om sig själv. Skulle den kunskapen spridas vidare till andra skulle yrket förmodligen bli mer respekterat och kanske även locka till sig fler nyfikna.

Vet mer om assistansbolag i Sverige

I Sverige finns ganska många assistansbolag att välja mellan för den som behöver hjälp. Det här kan föra mycket gott med sig. Till exempel kan en hälsosam konkurrens göra att bolagen anstränger sig mer för att ge brukarna en så god assistans det bara går. Dessvärre har en del privata aktörer varit i blåsväder när det gäller just assistanskvaliteten. Det har dock kommit många aktörer som på många vis gjort brukarnas liv bättre.

Men hur är det egentligen att driva ett assistansbolag i Sverige? Hur många finns det, och vad tjänar de anställda? Här försöker vi ge svar på ett par vanliga funderingar.

Ersättningen

År 1997 schabloniserade man assistansersättningen till ett belopp som fastställs varje år. I samma veva infördes en möjlighet till ett utökat belopp med tolv procent. Hur mycket schablonbeloppet höjs med bestäms av regering – förra året höjdes det med en och en halv procent, till exempel. Det här är mindre än hur det såg ut på 90-talet och början av 2000-talet och 2010-talet, då den procentuella ökningen ofta låg kring tre, eller till och med fyra, procent.

Vad de anställda hos privata assistansbolag tjänar finns det statistik på sedan 2014 hos SCB. Det året hade en privatanställd assistent en lön på 133,30 kronor i timmen. Med OB på 15 % innebar detta en lön på 153,30 kronor i timmen, främst kvällar och helger. Nästkommande år, 2015 höjdes ersättningen med 2,25 %, och timlönen var då på 136,30 kronor.

Assistans av kommun respektive Försäkringskassan

Generellt gäller att ett stöd som överstiger 20 timmar per vecka godkänns av Försäkringskassan. Under det är det kommunen som tar beslut. Sedan assistansen infördes 1994 har behovet ökat.

Såhär ser det ut, ungefärligt, i skrivande stund i Sverige:

  • Försäkringskassan: 14 000
  • Kommunen: 5 000

Fler väljer privata assistansbolag

Tidigare var kommunen den som stod för assistansen. Idag är det assistansbolag som står för merparten av assistansen i Sverige. Även andelen som använder sig av brukarkooperativ har sjunkit något.

Vi ser också att kostnaderna för assistansersättning har stigit. Exakt vad det beror på framgår inte av siffrorna. Kanske kan inflation, förbättrad assistans, fler brukare och kollektivavtal bidragit till utvecklingen?