I Sverige finns ganska många assistansbolag att välja mellan för den som behöver hjälp. Det här kan föra mycket gott med sig. Till exempel kan en hälsosam konkurrens göra att bolagen anstränger sig mer för att ge brukarna en så god assistans det bara går. Dessvärre har en del privata aktörer varit i blåsväder när det gäller just assistanskvaliteten. Det har dock kommit många aktörer som på många vis gjort brukarnas liv bättre.
Men hur är det egentligen att driva ett assistansbolag i Sverige? Hur många finns det, och vad tjänar de anställda? Här försöker vi ge svar på ett par vanliga funderingar.
Ersättningen
År 1997 schabloniserade man assistansersättningen till ett belopp som fastställs varje år. I samma veva infördes en möjlighet till ett utökat belopp med tolv procent. Hur mycket schablonbeloppet höjs med bestäms av regering – förra året höjdes det med en och en halv procent, till exempel. Det här är mindre än hur det såg ut på 90-talet och början av 2000-talet och 2010-talet, då den procentuella ökningen ofta låg kring tre, eller till och med fyra, procent.
Vad de anställda hos privata assistansbolag tjänar finns det statistik på sedan 2014 hos SCB. Det året hade en privatanställd assistent en lön på 133,30 kronor i timmen. Med OB på 15 % innebar detta en lön på 153,30 kronor i timmen, främst kvällar och helger. Nästkommande år, 2015 höjdes ersättningen med 2,25 %, och timlönen var då på 136,30 kronor.
Assistans av kommun respektive Försäkringskassan
Generellt gäller att ett stöd som överstiger 20 timmar per vecka godkänns av Försäkringskassan. Under det är det kommunen som tar beslut. Sedan assistansen infördes 1994 har behovet ökat.
Såhär ser det ut, ungefärligt, i skrivande stund i Sverige:
- Försäkringskassan: 14 000
- Kommunen: 5 000
Fler väljer privata assistansbolag
Tidigare var kommunen den som stod för assistansen. Idag är det assistansbolag som står för merparten av assistansen i Sverige. Även andelen som använder sig av brukarkooperativ har sjunkit något.
Vi ser också att kostnaderna för assistansersättning har stigit. Exakt vad det beror på framgår inte av siffrorna. Kanske kan inflation, förbättrad assistans, fler brukare och kollektivavtal bidragit till utvecklingen?